TWY Kapitel 6 ~ Gyllenåsarnas Dal

- Lunas perspektiv -

Jag vaknade ca kl 5.30 den morgonen. Ridlägret började 14.00. Jag gick ut och tog hand om Moony, sadlade honom och red ut på en morgon ritt. Att Moony var lite morgontrött märkte jag fort. Vi red igenom Hollow Woods och ut på Everwind fälten.

Vi fortsatte mot södra järngrinden och red in i Gyllenåsarnas dal.
"Hej Luna!" ropade Jasper när vi red förbi.
"Godmorgon" svarade jag och red vidare mot Västkobbens fiskeby.

Men när vi kom nära Fågelskrämms åsen saktade Moony ner. 
"Vad är det Moony?" frågade jag utan att förvänta mig ett svar.
Jag märkte att Moony tittade lite skrämt mot åsen. 
"Hmmm" sa jag för mig själv. Jag smackade på Moony och red mot grinden.

Den är låst... hmm..
Jag vände på Moony och red i galopp mot fiskebyn, i hopp om att Klaus visste något.

"Godmorgon Luna!" sa Klaus när jag närmade mig.
"Godmorgon" svarade jag.
"Vad gör en sådan ung tjej uppe så tidigt?" 
"Jag undrar bara om du möjligtvis har nyckeln till Fågelskrämms åsen" när jag sa det rös Klaus till.

- Klaus perspektiv -

FLASH BACK
Jag gick mot grinden med min vän dr Pym. 
"Vågar du gå in?" frågade han mig. 
Jag nickade och vi gick igenom grinden.
Vi såg typ lila dimma högst upp på berget och vi gick upp.
Det var en spiral väg upp och när vi kom upp såg vi ett guldfärgat äpple.
"Coolt" sa Pym.
"Asså vi kanske borde gå.." sa jag.
"Nej. Jag måste få smaka det äpplet först." sa Pym och sträckte sig efter äpplet.
Han vred av det från grenen och skulle precis ta en tugga när han frös till.

"Ba...bakom... di.." stammade han fram. Jag behövde inte vända mig om innan vi hörde ett skratt och jag förstod exakt vad det var. 

Häxor

En av dem skrek något på latin som jag inte för stod och sedan började 10 tals häxor kasta sömnbomber efter oss. Vi sprang allt vi kunde, jag var snabbare så jag sprang ifrån dem. Men Pym hann inte med..
Jag hörde han skrika och sedan försvann han förgått. Häxorna vände tillbaka och försvann..

"Nej" sa jag kortfattat.

- Lunas perspektiv -

"Men det är viktigt!!" svarade jag, jag visste inte varför men det kändes viktigt.
"Nej"
"Jo!"

"Okej då, jag har inte nyckeln men jag tror att Ewa har den. Fråga henne" sa han tillslut.
"Tack!" sa jag och red iväg mot Gyllenbladet.
"Men var försiktig!!" ropade Klaus efter mig.

Jag red av bron och fortsatte mot Ewa.
"Hej!" sa Ewa när jag kom fram.
"Hej" svarade jag.
"Du är Luna va?" 
Oj, alla vet visst vem jag är... märkligt..
Vi stod och pratade ett tag innan jag fick nyckeln.

"Du ska nog till moorland nu, lägret börjar om en halvtimme." sa Ewa.
"Ja, visst ja. Tack för nyckeln förresten!" svarade jag och skrittade iväg.

Jag red mot Moorland och kom precis fram i tid. 
"Hej, du måste vara Luna, det var bara dig vi saknade!" sa Thomas när jag kom dit. 

Tidigare inlägg